Dagen är ganska ny och jag är ensam och längtar.
Maken är i Norrland och jobbar. Han har varit där i över en månad och det dröjer ytterligare en innan han flyttar hem igen.
Vad onödigt att vara nygift och bära på allt detta lyckorus utan någon att få dela det med! Typiskt att man passar på att bli nyförälskad när den man älskar är så långt bort.
Ute öser regnet ner och inne är det nästan lika mörkt. Detta trots att det är mitt på dagen.
Löprundan som jag planerat får nog vänta tills det blir uppehåll.
Men tre pass per vecka fram till Lidingöloppet är mitt mål.
Och i morgon börjar jobbet igen efter en kort veckas semester. Då blir det jouren hela veckan, vilket nästan alltid betyder tandvärk eller svullnader eller, i bästa fall, någon avbiten tand eller fyllning.
Igår var det en ljuspunkt, då fina Christina fyllde 25! Vi firade med god mat och dryck i hennes föräldrahem.
Men själv längtar jag mest efter att tvingas vara nykter på festerna.
Jag längtar så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar