Idag har jag varit i storstaden och tränat vattengympa. Veckans höjdpunkt.
Och ändå är det ju lite jobbigt i och med att vi nu flyttat därifrån. Det tar mig 6 timmar att få 30 minuters träning. Men det är det värt med tanke på att det är det enda min kropp klarar just nu.
Annars då?
Jo. Mycket sammandragningar och vissa som känns. Förvärkar kanske.
Maken säger att det är bra träning inför förlossningen så det är väl bara att leva med. Men det är inget vidare skönt och fick jag välja skulle jag ju hellre vara utan.
Bebisen är fortsatt vild och det är skönt. Jag får fortfarande lite tvångstankar varje dag om att något hänt Pyret, men i och med att det är så pass mycket aktivitet så behöver jag ju inte vara så orolig.
Nu har jag snarare börjat fundera på NÄR det sätter igång. Det är ju faktiskt inte frågan om OM något kommer hända. För något kommer ju hända. Det kommer bli ett barn.
Jag kan inte tro det.
Jag kan inte förstå att det är sant! Lyckorus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar