Natten har varit usel så idag var det riktig tur att jag fick sova längre än maken.
När hans klocka ringde 04.45 kände jag mig som en zombie.
När min klocka visade runt 11 orkade jag ta mig ur sängen för att hämta frukost.
Som sedan intogs i sängen.
Och nu, när klockan snart är 14, har jag kommit i min sidenmorgonrock och tagit mig till vardagsrummet för att surfa på nätet.
Idag är jag inte snabb.
Men på något sätt passar det in. Utanför viner blåsten och regnet piskar mot rutorna. Balkongfönstren darrar av draget.
Jag börjar känna behov av att boa. Av att fixa saker så att det blir lite mer färdigt här hemma.
Men det är svårt eftersom jag inte får eller kan bära, lyfta, flytta saker.
I och med det vet jag heller inte var sakerna står - det är ju maken som placerat alla lådor och säckar.
Det är ju både skönt och frustrerande att inte kunna göra mer än att ta det lugnt.
Att ta det lugnt är ju vad jag behöver, men samtidigt inte vad jag är van vid.
Jag vill:
sy klart lapptäcket (saknar bara vadden att fylla det med)
sy ett babynest (behöver även här vadd, samt ett snyggt trikåtyg och ett kantband)
tvätta babykläder
bädda spjälsängen
fylla frysen med hembakat inför Välkommen Pyret-fikastunder
köpa bra att ha-saker inför första tiden hemma (blöjor, skötbord och sånt)
Jag ska:
klä på mig
skriva ett vykort till en vän som fyller år imorrn
ta en kort promenad och lämna tillbaks glödlampor som vi köpte igår (typiskt att de inte passade!)
Jag har:
beställt ett babyskydd (bilbarnstol) med bas
ätit tre leverpastejsmackor
druckit två glas Oboy
Dagen är långsam och jag med den. Så otroligt skönt på något sätt. Idag får det vara okej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar