Om tristessen

Nu när dagarna kvar känns för många och för långa får jag ta till en ny taktik. Åker till syrran ett par dagar. Laddar batterierna och får tiden att gå. Och har lite roligt på köpet.

Helgen har varit fin. Haft vänner på besök och även hunnit mysa med familjen.
Nu är det bara att stå ut. Det är ju snart bara två veckor kvar!

Om veckorna

Nu är det inte längre månader kvar.
Vi är inne i nionde och sista månaden. Fyra veckor kvar idag till Pyrets beräknade födelsedag.
Och livmodern har tränat hela natten, pust och stön.

Och imorgon ska jag ladda med jordgubbstårta utifall att det kan göra ungen glad och sugen på att komma ut!

Om mitt nya syprojekt

När man inte kan göra mycket får man göra lite.
Och eftersom jag är i boa-fasen inför Pyrets ankomst så får jag väl sy så mycket bebisgrejer jag kan medan jag väntar.
Och förutom det så har jag ju också fyllt frysen med fikabröd så att vi är redo för anstormningen av släkt och vänner i augusti. (eller när vi nu får besök som ska kramas och gratta och klämma på Pyret)

Idag har jag pysslat med det här:



Tågtyg, retroinspirerat, köpt på Ohlssons tyger.
För den som tittar noga ute på balkongen så skiner solen. Men det var mycket kortvarigt så det är inte så att jag slösat bort en fin dag på att sitta inne och sy. ;)

Vad kan man då göra av ett fint grönt tågtyg?
Ett babynest! Här är det färdigt och redo för någon som vill sova i det.




















För att Pyret ska känna sig hemma får babynestet ligga i vår säng fram till ankomst. Då får det vår lukt. Dessutom passade jag på att lägga dit lilla Antonio som ska bli Pyrets första husdjur.

Nu är det bara Pyret som saknas!

Om tideräkningen

Det är ju rätt konstigt, hur tiden kan gå så fort och så långsamt på samma gång!
Ser jag tillbaka på hur länge sedan vi fick vårt plus, känns det som en evighet sedan! Men just i nuet går varje vecka, varje dag, ofantligt långsamt. Det har väl också med osäkerheten att göra. I och med att man inte alls vet när det händer är det svårt att ha någon bra nedräkning.

Uppräkning kan man fixa lättare. Man har ju sina datum, senaste mensens första dag och allt sånt.

Men idag känns det oviktigt, dagens bästa är att vi går in i åttonde månaden. Det känns stort och viktigt!

Om tunga dagar

Själva dagen har egentligen varit fin.
Barnmorskan, vattengympa och sedan ansiktsbehandling.
Solen skiner och bebisen sparkar lite mysigt.

Men vissa dagar inser man att man oftare måste tänka på hur bra man har det när man är frisk och mår bra.
Eftersom det inte är alla förunnat.

Svårigheter

Testade igen i fredags. Visade inget. Ställde in mig på ett nytt misslyckande.
Men mensen kom inte.
Hoppet återkom.

Tills igår kväll när världens mensvärk smällde till.
Konstigare ändå - det kommer ingen mens!
Jag ska testa imorrn igen.
Det här är förskräckligt jobbigt... Jag är på bristningsgränsen!
Håll tummarna för mig!

Har testat

Maken tjatade igår så jag testade (på kvällen) trots att det var lite tidigt.

Inget.
Eller kanske lite lite lite lite lite tunt svagt.

Vi får se.

Spänd förväntan

Vill testa.
Vill inte testa.

Men vill testa.

Vill ha mitt plus.
Vill inte ha minus.

Vill inte att hoppet ska vara ute.
Så varje morgon kastar jag mig på toa och "lurar testet".
På fredag kanske. Eller lördag.
Fredag är BIM. Men med tanke på att ÄL kom sent är det kanske snarare lördag.

Vill testa.
Vill inte testa.

Tjälknöl

Jag fick agera slaktare här hemma.
Ingen vidare bra idé.
Det har skvätt älgblod i hela köket.

Men nu ligger knölen i ugnen. Härligt.
Alkoholfritt vin är inköpt till fredag också.
Alltså. Så fort jag vet att jag är gravid ska jag inte ens dricka det. Men mellan ÄL och BIM kan det väl vara en bra idé att köra alkoholfritt som tyvärr inte finns i äkta alkoholfritt men ändå i <0,5%. Det får duga i väntan på väntans tider.

Om helgen som var

Jag fick sån ångest när jag började tänka tanken.

Tänk om det funkar för alla andra men inte för oss.

Men nu har jag ÄL och vi kör hårt.
Jag ska försöka att inte tänka så.
Men också - det är okej att känna.

Även när det gäller mindre allvarliga saker.

Packad

Snart är jag packad och klar.
Imorrn åker jag direkt från jobbet till Arlanda, och sedan vidare till norraste Norrland.
Med Sköna Helena drar jag till Ljuvliga Linnéa.
Vi håller tummarna för att SJ för en gångs skull kan hålla tiden. Annars missar jag planet!

Och imorrn är det väl också ÄL om inte cykeln är oregelbunden nu. Lite oturligt att jag åker bort men vi har väl gjort vad vi kan!

Vi ligger i

Det är ju inte bara nackdelar med att försöka bli med barn.

Fotboll och längtan

Jag undrar varför inget händer? Ingen ägglossning och inte verkar jag vara gravid heller.
Maken är borta varje kväll och det är lite trist här hemma.

Gjorde världens godaste kycklingfiléer igår, med grönpepparsås och trattkantareller. Idag kontrade jag med stekt ägg-mackor och blåbärssoppa!

Jag är ju sportgalning och följer Sverige-Holland på tv men är sjukt trött och har gett mig själv tillåtelse att somna om det skulle krävas. Återstår att se.

En sur deg och en glad deg

Idag är det stora bakdagen hos fina frugan!

En sats Gotlandslimpa står på långjäsning och en omgång brownie/cheesecake-muffins väntar på att bli bakade.
Jag börjar redan igår kväll med att koka pomeransskal och skålla rågsiktmjöl. Sedan har jag fortsatt idag under dagen med att fixa degen och nu är det bara att vänta på att surdegen ska jäsa fint!

Ikväll kommer maken hem igen. Sedan tidigt igår morse har han varit borta och det är bara för trist. Ungefär sex veckor till är det så här körigt. Sen blir livet lite mer normalt igen.

Fortsatt inget positivt på vare sig LH eller HCG-test. Konstigt och tråkigt!

Ny vecka

Det är lite jobbigt faktiskt, att helgerna går så förbaskat fort. Och veckorna så långsamt.

Nu har jag dock äntligen klarat av fem veckor i rad med att jobba på fredagarna. Egentligen är jag ledig varannan men nu har kurser och extraknäck gjort att jag varit tvungen att vara där.

Har haft en underbar helg hos mina föräldrar. I fredags var jag på middag med gamla barndomskompisar - härligt att ses efter flera år! Två av tre hade möjlighet att komma och båda hade fått barn sedan vi sågs sist. Bitterljuvt. Jag älskar att se dem få vara mammor och att gosa med sina barn. Men det gör ont i magen av längtan efter en egen bebis.

Och sen har vi problemet med att maken och jag aldrig lyckas ses. Hur ska vi kunna bli med barn? Denna vecka (sannolikt ägglossningsvecka) är någon av oss borta varje kväll. Varav fem kvällar någon av oss sover borta! Det är ju helt absurt hur det går att vara så uppbokade... Det är med sorg i hjärtat som jag inser att det inte kommer att bli så lätt som jag trott, att bli gravida.

Och idag börjar nya kollegan så att jag slipper vara ensam på kliniken. Det kommer ju att göra stor skillnad!
Återkommer med utvärdering.

Sur hämnd

Åh jag blev så sur och less idag. Försökte fixa lite enkel komptid när vi åker på bröllopsresan men det var ju inte sannolikt att något skulle gå att lösa lätt när det går att lösa svårt.
Jag fick inte ta ut min komp på det sätt som jag ville och egentligen tyckte nog lill-chefen att jag inte skulle få vara ledig alls.

Men nu har jag kontrat med att plocka ut fyra veckors semester i en följd. Stor-chefen har sedan tidigare lovat att jag ska få vara långledig för vår resa och nu blir det så, med basta!

Och jag längtar bara bort. Vill bli med barn, köpa en större lägenhet och bara vara där med vår lilla bebis.
Längtar till värmen. Längtar till USA-resan.
Längtar bort.
Och önskar att maken var hemma lite mer just nu.

Idag

Idag. Kom. Mensen.

Norrländskt besök

Underbara Linnéa och Johan kom och hälsade på i helgen. Långväga gäster som jag har längtat mycket efter. Som vanligt var det suveränt mysigt att ses och jag önskar att tiden kunde gått lite saktare.

Fick ett svagt streck på ägglossningstestet igår. Förstår fortfarande inte om det var positivt eller bara falskt alarm. Vi har gjort vårt för att få igång bebisverkstaden i alla fall.

Idag på jobbet var det segt. Känner mig slut och vill vara ledig. Det blir inget med det tror jag!
På torsdag ska jag vara på specialistkliniken och hjälpa svårbehandlade barn. Intressant!

Back on track

Åter på jobbet torsdag, fredag.
Är helt slut och har sovit hela vägen hem på tåget. Dock oroligt eftersom vagnen nästan var full och alla var glada och pratsamma (förutom de som spelade spel på mobilen, trummade på borden och så vidare).
Men nu är jag hemma och det är helg!
Ljuvligt!

Ingen mens, ingen ägglossning och ingen graviditet. Men i natt hade jag mensvärk så att det stod härliga till. Blev mycket förvånad när mensen inte behagade komma idag.
Vill ju såklart inte att den ska komma. Men samtidigt vore det bra för att veta att kroppen är ok igen!

Färska räkor och champagne blir det med maken ikväll.

Inre klocka

Sedan jag började jobba så händer det ofta att jag vaknar strax före eller exakt den tid jag går ska gå upp.
Det är väl inte så tokigt i och för sig, om det nu inte var så att det även gäller för helger.
Och som idag, när jag har min lediga varannan-fredag, är det lite trist att vakna halv fem och ligga och vrida sig.

Man blir liksom lite friskare om man sover bra när man är sjuk.

Men nu är tvätten klar och jag har bara sängbäddning kvar.

Och sen är det en annan klocka som tickar, min inre biologiska. Fast nu när jag vet att vi ska börja försöka så är det inte sådär att de värker i livmodern av längtan. Utan mer att jag känner JA. Nu händer det!
Att bli mamma är och har alltid varit meningen med mitt liv, som jag har sett det.
Då menar jag inte att livet har varit meningslöst utan barn, absolut inte.
Men barn tänker jag få. På ett sätt eller annat. Det är inget snack.

Då blir nog livet fulländat.

Snart åker jag till frisören Sören.