Om en sista arbetsvecka

Jag var på kurs med jobbet i veckan. Två väldigt lugna dagar och jag klarade nästan att vara med hela dagarna.
Klart att det var värt det även om jag efteråt fick mycket ont.
Jag kände ju att det var ovärdigt på något sätt att inte få säga hejdå till kollegorna.
Ja, såklart jag kommer att hälsa på men ändå...

Så nu är jag verkligen sjukskriven.
Och jag har ont och slut på energi trots att jag gör så lite det bara går.
Vissa dagar är jag så frustrerad över att inte få vara mig själv och göra vad jag vill.
Vissa dagar klarar jag det bättre. Men idag är inte en sådan dag. Jag är less.
Ljusglimtar finns såklart.

Att se och känna pyret som sparkar.
Att jag kunde följa med maken och pyrets kusiner till badhuset igår (dock inte vara med så mycket, men jag var där!).
Att jag snart fyller år.
Att vi flyttar snart därefter.