Igår berättade jag på jobbet om att vi väntar barn.
Reaktionerna blev mycket bättre än jag hade väntat mig. Mest glada för min skulle även om jag kände att de tyckte att det var tråkigt att jag försvinner.
Jag bjöd på tårta och det tyckte tanterna mycket om!
Förresten ringde också chefen från "nya jobbet" och önskade referenser redan nu. Han tyckte att det kunde vara en god idé att jag börjar direkt efter mammaledigheten och vill tala med min nuvarande chef. Jag är chockad. Tänk att de vill anställa mig trots att jag berättat att jag väntar barn. Tänk att jag inte blev diskriminerad! Helt otroligt.
Lön och övriga villkor för anställning har vi dock inte diskuterat och det är klart, det är ju möjligt att vi inte kommer överens.
Det återstår att se men till att börja med ska jag ta mod till mig och berätta för min nuvarande chef att jag sannolikt inte kommer att återvända efter ledigheten.
Idag har jag varit på kurs halva dagen. Vilket betyder att jag rest med SJ ca 6 timmar. Jag har hunnit ha en patient och suttit på kurs i 2,5 timmar. Snacka om slöseri med resurser. Och min tid.
Dessutom mår jag så djävulskt illa på tågen att det inte är sant!
Men nu borde det väl ge sig snart....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar