Så mycket man planerar. Så lite man kan bestämma själv.
I söndags var vi ju hos AB och jag fick onda förvärkar. Som inte gav med sig trots Alvedon eller vetekudde. Så min barnmorska tyckte att jag skulle ringa förlossningen som tyckte att jag skulle komma på en koll.
Alla kurvor och blodvärden var fina men lite misstanke om urinvägsinfektion och dessutom är livmoderhalstappen förkortad.
Så jag blev inlagd med antibiotika och medicin som ska hejda en för tidig förlossning.
Och nu är det bara att vänta och se.
Idag skulle jag åkt till mitt jobb och haft vårutflykt. Och igår skulle vi hälsa på makens mormor och morfar.
Planerna blir inte som tänkt. För mig som är ett planeringsfreak känns det jobbigt.
Men såklart huvudsaken är att bebisen mår bra. Vilket den gör.
Apropå ändrade planer träffade vi en pappa från föräldragruppen igår. Hans fru hade fått moderkaksavlossning och katastrofsnitt. Tack vare att de hann in i tid mår både mor och dotter bra, trots 8 veckor för tidig förlossning.
Så man kanske inte ska klaga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar